Använder du någon modern affärsmodell/prismodell när du beställer eller säljer tjänster?
Om du och din part (din beställare eller din leverantör) ska utveckla en produkt — hur tar du då betalt om du är leverantören eller hur betalar du om du är beställaren?
Traditionella affärsmodeller är inte hållbara
Min erfarenhet är att traditionella affärmodeller/prismodeller inte är hållbara, om det ska gynna båda parter. I vart fall inte ekonomiskt försvarbart för båda parter.
Leverantören kan ju ta rejäl höjd i sitt pris. Men varför ska beställaren betala ett överpris. Det är alltså inte ekonomiskt försvarbart. I synnerhet inte om det handlar om skattefinansierade arbeten/uppdrag/projekt.
Kunden vill få så mycket som möjligt för så liten peng som möjligt samt leverantören vill göra så lite som möjligt för så stor peng som möjligt. Det blir förmodligen inget samarbete. Det blir kanske en strid.
Relationen blir troligtvis lidande. Även produkten som ska utvecklas blir med stor säkerhet lidande. Produkten riskerar att inte bli så bra som den kan bli. Jag undrar nu om det finns bättre och modernare affärsmodeller/prismodeller som främjar samarbeten mellan beställare och leverantör?
Framförallt modeller som främjar produktutvecklingen, så att produkten blir så bra som den kan bli. Eller att de mål som beställaren vill uppnå med hjälp av leverantörens tjänster bidrar till att uppnås. Vet du några passande affärsmodeller/prismodeller för bra samarbeten och/eller måluppfyllelse? Dela på vinst, dela på förlust är kanske en?
Dela på vinst
Du och din leverantör (eller du och din beställare) har kommit överens om en budget på 1 000 kronor för produktutvecklingen. Tusen kronor är bara ett räkneexempel. Förmodligen är det några nollor till ;-)
Om ni båda parter kämpar, ligger i och engagerar er når ni kanske produkten tidigare. Tidigare än budgetmålet och därmed behövdes inte hela den budget som avsatts. Säg att bara 800 kronor behövdes för att nå målet. Hade affären varit ett fastpris hade arbetet kostat 1 000 kronor oavsett när ni nådde målet. Beställaren hade i detta fall betalat 200 kronor i onödan till leverantören. Pengamässigt hade beställaren varit förloraren och leverantören vinnaren.
Men i det här fallet när bara 80% av budgeten behövdes — hur fördelar man vinsten om 200 kronor bäst?
Vad sägs om att dela vinsten lika mellan parterna? Att beställaren får hundra och leverantören hundra. Beställaren betalar leverantören 900 kronor och det blir därmed 100 kronor billigare för beställaren än vid fastpris 1 000 kronor. Eftersom båda parter kämpade får leverantören 100 kronor mer än vad den arbetat — 900 kronor istället för 800. Både beställare och leverantör vinner på affären.
Dela på förlust
Om budgeten däremot inte skulle räcka för att nå målet, nå målet med att arbeta fram produkten — vem står då för förlusten?
Likväl som man kan dela på vinsten kan man dela på förlusten. Säg att det behövdes 1 200 kronor för att nå målet med att arbeta fram produkten. Vem står för de överskjutande 200 kronorna? Vad sägs om att dela förlusten mellan parterna — 100 kronor vardera.
Beställaren betalar 1 100 kronor till leverantören. Det blir 100 kronor billigare för beställaren, istället för 1 200, samt att leverantören bara förlorar 100 kronor jämfört med 200 om det hade varit ett fastpris på 1 000 kronor. Därmed vinner återigen båda parter på affären.
Vid affärsmodellen/prismodellen dela på vinst, dela på förlust vinner alltid båda parter på affären oavsett om man når målet innan budgeten är slut eller om mer pengar behövs än från början budgeterat.
Fler bra och moderna affärsmodeller
Känner du till några fler bra och moderna affärsmodeller/prismodeller? Kommentera här eller kontakta oss!